Biodling

 

Möjligheternas material

I dagligt tal menar  vi oftast bivax när vi talar om vax,
honungsbiets byggmateriel. Hur långt tillbaka i honungsbinas 
mer än 60 miljoner år omfattande utvecklingshistoria 
vaxet varit med  är omöjligt att fastställa.

Drottningen i bisamhället lever längst och styr det 
matriakala samhället. Drönarna finns bara under sommar-
halvåret och arbetsbina lever under sommarhalvåret 
6-8 veckor. De arbetsbin som kläcks under eftersommaren 
lever över vintern och får en särskild näringsreserv för 
att kunna leva över vintern och kunna dra in pollen och 
nektar kommande vår så att bisamhället kan leva vidare. 
Men det är ungbina som under en tid står för uppbyggnaden 
av vaxkakorna med hjälp av vaxflingor, som bildas mellan
bakkroppens segment.

Bisamhället lever och utvecklas i ett kakbygge av bivax. 
I kakbyggets centrum sker yngelproduktionen omgivete 
av ett förråd av pollen, binas bröd runt detta lagras nektarn
förvandlad till honung. Kakbygget konstrueras på ett sätt 
så att det helt kan ventileras  med hjälp av binas fläktningar.

Vaxet ger möjlighet att anpassa bygget efter bisamhällets 
behov ändringar och nybyggnader pågår alltid. Biodlaren 
kan efter att ha slungat ur honungen smälta ner det vax 
som inte är intakt eller inte behövs i kupan. Görs detta  
enbart med hjälp av värme blir det utvunna vaxet klargult, 
medan om man gör det  i vattenbad kan få olika  färgnyanser
beroende på vaxets ålder.

Vaxet i skattlådan är nytt och vitt blir i smält form mycket 
ljust gult medan det  nere i yngelrummet med tiden kan bli 
( genom utarmning) i det närmaste svart. Svärtan beror på
kvarblina kokonger och till slut blir det bara ett byggskelett 
som innehåller ytterts lite vax.

Om biodlaren dessförinnan inte bytt de svarta kakorna 
överges de av bina, som bygger nytt i tillgängligt utrymme 
s.k. vildbygge. Det gula vaxet bleks av solljus men behåller 
sin viskositet och blir om det smälts om åter gult.

Bivax innehåller små mängder naturligt cortison och används
därför ofta som bas vid tillverkning av olika salvor och krämer

Nationalekonomiskt är bodlingens främsta nytta polliner-
ingen,  den kan påverka skördeutfallet enormt vad gäller 
bär -,frukt- och oljeväxtodling. Därnäst kommer honungs-
produktionen, där vi endast producerar hälften av vad vi
förbrukar i Sverige.

Numera har vaxproduktionen förlorat i betydelse, från att
ha varit huvudråvara för ljusproduktion  är det nu mest för ytbehandling inom industrin, och kosmetikaproduktionen
man använder bivax i större utsträckning.

Under senare år har dock efterfrågan på ljus och
prydnadsföremål gjorda av bivax ökat inte minst till följd 
av större förståelse för miljö och natur. Under medeltiden
betalades skatter och onera till såväl stat som kyrka i
mycket stor utsträckning med vax och honung. Vax och
talg var huvudråvara för  framställning av ljus. Honungen
användes som sötnings- och konserveringsmedel.

Både vax och honung har genom tiderna haft betydelse 
som naturläkemedel.

Carl-Bertil Nilsson Telefon: 070-647 19 68

Adress: Centralvägen 7, 382 90 Örsjö

Epost: carlbertil7@hotmail.com