Torsåstuppens historia


Torsåstuppen, en symbol för Slöjdriket


Täljd ur ett stycke björkstam med en välväxt gren på som spjälkas upp med en kniv till spånor som bildar tuppens stjärtfjädrar. Ur björkstammen växer en fågelkropp fram under slöjdarens kniv. Barken sitter kvar runt bröstet och på benen, stjärtfjädrarna formas till en vacker plym. Av en grenklyka görs tuppens fot.

Kam, ögon och haklapp målas och tuppen är färdig.


Svår att massproducera

Torsåstuppen representerar den genuina handslöjden, där slöjdämnet formas av naturen och slöjdarens kniv. Själva ämnet är inte så lätt att hitta, ty när vår Herre skapade björken tänkte han tyvärr inte på Torsåstupparna.

Man kan inte komma närmare ett handslöjdat föremål. Kanske är det därför som den har blivit en symbol för Torsås kommun och Slöjdriket.


Kom på 1920-talet

Torsåstuppen har sitt ursprung i gammal folklig hemslöjdstradition i Gullabo - Torsåstrakten. Enligt uppgift från hemslöjden i Kalmar dyker de första kända tupparna upp i början av 1920-talet.

Många namn har nämnts från den första tiden: Alfred Karlsson, Wirsén, Valdemar Olsson, Emil Gustavsson med flera. 1940 utformade Emil Larsson en modell som använts av många som förlaga.


Från "påsktupp" till Torsåstuppen

När Arvid Jonsson, "Tupp-Arvid", började slöjda tuppen 1960 tog intresset fart på allvar. Han gjorde nämligen större tuppar 50-70 cm, och några enstaka exemplar över en meter höga.

Från början var Torsåstuppen en tevlig påskprydnad, men blev sedan en året-runt-tupp. Begreppet "Torsås-tuppen" var skapat!

Torsåstuppen täljdes och såldes med strykande åtgång av såväl Arvid Jonsson som ett par av hans söner och andra slöjdare.

Många kända personer besökte Arvid, även kungaparet i sambad med Eriksgatan.


Symbol i rostfritt stål


1993 satte Söderåkra/Torsås Köpmannaförening, Företagarna i Torsås och Torsås kommun upp en stor Torsåstupp av rostfritt stål i centrala Torsås. Formgivare var Arvid Jonsson son Kjell Arvidsson, den av sönerna som varit mest aktiv i slöjdutövandet. Fundamentet, ett block i svart granit från Emmaboda Granit, bearbetades av Rolf Arvidsson, också son till Arvid. Ståltuppen smiddes av konstsmeden Lars Jaensson, Torslunda.

Så nu kan besökarna i Torsås möta kommunsymbolen i egen hög person, där han från sin upphöjda position blickar ut över Slöjdriket.


En levande bygdetradition


I Arvids gamla verkstad är verksamheten fortfarande kvar. Ibland sitter även en av hans sonsöner där och täljer Torsåstuppar.  Därmed består traditionen i denna slöjdarfamilj efter snart 50 år!

Förhoppningsvis slår även framtida generationer vakt om begreppet Torsåstuppen.

Kjell Arvidsson, mars 2000